Det är helt otroligt hur mycket kärlek man kan känna till en person som bara funnits i 10 veckor.
På ett sätt är det som om hon alltid har funnits, vad gjorde jag innan henne liksom?
Hon värmer upp hela mitt hjärta bara genom att finnas till. Jag bubblar av lycka. Och hennes leenden och när hon "pratar" är ju helt underbart.
Är så kär i min dotter! Kärleken till hennes pappa har inte heller blivit mindre direkt, snarare tvärtom. Tänk att vi har en egen liten familj nu :)
